00�00 DAVID Jag aker nu. 00�00 SVENSK OVERSATTNING: Ymnigt. Jag ar valdigt rAdd.Piotsligt ser jag honom. En skugga som ror sig. Stegar fram och tillbaka, otalig, som om jag later honom vAnta. 00�00 SVENSK OVERSATTNING: Inforda i skilsmAssoregistret Mette Louise Howard David Howard 00�00 KAPTEN: Ladies and gentlemen, we are now approaching Stockholm Arlanda Airport. We will be landing in approximately thirty minutes, and if there is anything you would like to buy in the tax free shop, this is the time. 00�00 SVENSK OVERSATTNING: Mina damer och herrar, vi nArmar oss Stockholm Arlanda flygplats. Vi landar om cirka trettio minuter, och om ni vill kopa nat i taxfree-shoppen, gor det nu. 00�00 ISABELLE: Mamma. De Ar hAr nu. 00�00 MARIANNE: Antligen. 00�00 DAVID: Sa hon Ar bara kall. 00�00 MARKUS: Men pojkarna, da? 00�00 DAVID: Vi ska berAtta pa torsdag nar jag Ar tillbaka. 00�00 MARKUS: Ja, men jag.nu. Jag orkar inte prata mer om det hAr i kvAll, sa. Titta dAr! Hej, Alskling! Hej! Hej. 00�00 DAVID: Hej! 00�00 MARKUS: Ska jag ta den hAr? 00�00 DAVID: Ah, tack. Hej! Har du slutat rida? 00�00 ISABELLE: Nej. 00�00 ISABELLE: Du ska sova i pappas kontor. 00�00 DAVID: Ska jag sova har? 00�00 ISABELLE: Ja. 00�00 DAVID: Jaha, sa jag har hamnat i isoleringscellen? Da ska vi se. Helt perfekt. Jag har saknat dig, min lilla soldat. Har du saknat mig? 00�00 ISABELLE: Ja. 00�00 MARKUS: Soundchecket tog san Avla tid och. 00�00 DAVID: Har har det hAnt grejer. 00�00 MARKUS: David trodde jag skulle mota honom pa parkeringen, men eftersom jag var sen sa var han inte dAr, och jag var inte dAr. 00�00 DAVID: Titta. 00�00 MARKUS: Vi kommer hinna fint till konserten. 00�00 DAVID: Hej! 00�00 MARIANNE: Hej. 00�00 DAVID: Forlat att vi Ar sena. 00�00 MARIANNE: Nej Fint att du ar har. 00�00 DAVID: Mm. 00�00 MARKUS: David kommer med pa konserten i kvAll. 00�00 DAVID: Vi far se. Jag har ju mitt mote dAr i morgon bitti. Jag maste forbereda det. 00�00 DAVID: Ah! Snyggt. 00�00 MARIANNE: Mm, inte dum, va? 00�00 DAVID: Med autograf och allt. Tack. 00�00 MARIANNE: Ska vi Ata? 00�00 MARKUS: Det maste ha varit nar pappa och David delade studentrum. Visst var den god? Det ar vinbar fran Sandbukta. 00�00 MARIANNE: Mm. Det Ar nAmligen Markus som har lagat den. 00�00 DAVID: Har vi en. en autograf pa den ocksa? Nej. Det ar val du som Ar konstnaren har? 00�00 ISABELLE: Mm. 00�00 MARIANNE: Mm. 00�00 DAVID: Det var jattegott det har. 00�00 MARIANNE: Tack. 00�00 ISABELLE: I England. 00�00 DAVID: Mm? 00�00 ISABELLE: Har de god mat dar? 00�00 DAVID: Frukosten Ar god. Det Ar, sa har, Agg och bacon. 00�00 MARIANNE: Och rostat brOd. 00�00 DAVID: Mm. 00�00 MARIANNE: Te. 00�00 ISABELLE: Pappa hatar te. 00�00 DAVID: Mm. Jag vet det. 00�00 MARKUS: I England maste alla gilla te. Till och med barnen. 00�00 ISABELLE: Dina barn. 00�00 DAVID: Mm? 00�00 ISABELLE: Vad heter de nu igen? 00�00 DAVID: Tim. Och Simon. De Ar nio och tolv. 00�00 MARKUS: Kom sa. Kom sa plockar vi undan lite. 00�00 DAVID: en bondgard och tre kattungar. 00�00 ISABELLE: Pa en gang? 00�00 DAVID: Ja, det ser sa ut. 00�00 ISABELLE: Inte skadespelare? 00�00 DAVID: Som mamma? Ar det det du vill? 00�00 ISABELLE: Nej, men vad star det? 00�00 DAVID: Ja, du ska bli veterinAr. 00�00 ISABELLE: Vem har lart dig att spa? 00�00 DAVID: Jamen det var min mor, och hennes mor innan det. 00�00 ISABELLE: Om du nu kan se in i framtiden. 00�00 DAVID: Mm? 00�00 ISABELLE: kunde du se att du skulle skilja dig? 00�00 DAVID: En som spar kan inte spa sig sjalv. 00�00 MARIANNE: Du. Du far gifta dig med David en annan gang. Nu ska du sova. 00�00 MARKUS: Kom igen, David! Vi maste sticka nu. 00�00 DAVID: Fint. 00�00 MARKUS: Jag Ar sa jAvla glad att du kom! 00�00 DAVID: Fint. Saklart. 00�00 MARKUS: Roligt att du. Roligt att ni sAger det. Jag maste dra. 00�00 FAN: Va? Redan? 00�00 MARKUS: Ha det bra, tack for att ni kom! 00�00 FAN: Hej da! 00�00 MARKUS: Och sa tycker han synd om sig sjalv, och sa blir han sa dar passiv. Va? Att han bara later henne ta barnen och lagenheten. Horru. Lyssnar du? 00�00 MARIANNE: Mm. 00�00 MARKUS: Jag sag fOrresten en annons pa en lagenhet. Jag tAnkte att det kanske vo. Du skulle kunna. 00�00 MARIANNE: Mm. 00�00 MARKUS: Du. 00�00 MARIANNE: Mm? 00�00 MARKUS: Ar du arg pa mig? 00�00 MARIANNE: Nej. Absolut inte. Forlat. 00�00 MARIANNE: God morgon. 00�00 DAVID: God morgon. 00�00 MARIANNE: Jag tog med lite kaffe. 00�00 DAVID: Tack. Tack. 00�00 MARIANNE: Ska inte du ivag pa ditt stora mote? 00�00 DAVID: Jo. 00�00 DAVID: Ar Markus i studion? 00�00 MARIANNE: Mm. Du sov sa djupt, men jag skulle halsa. 00�00 DAVID: Mm. 00�00 MARIANNE: Visst har du en stund efter motet? Innan flyget gar. 00�00 DAVID: Eh ja. Ja. 00�00 MARIANNE: Den hAr. 00�00 DAVID: Mm? 00�00 MARIANNE: Den blir ledig i maj. Det Ar Markus som har hittat den. Jag kan kora dig, om du vill. 00�00 DAVID: Jamen det hinner vi ju. 00�00 MARIANNE: Mm. 00�00 DAVID: Kul. Jamen de verkar vara valdigt intresserade. Och de Ar helt annorlunda an alla de har bolagen i London. 00�00 MARIANNE: Hur da? 00�00 DAVID: EngelsmAnnen kan inte skilja pa lust och pornografi. 00�00 MARIANNE: Men det kan du? 00�00 DAVID: Det ar vanster har framme. 00�00 MARIANNE: Mm. Men vada, har du bara ett exemplar av manuset? 00�00 DAVID: Jag sitter i rummet med honom, sa far han lasa det. 00�00 DAVID: Jag kan vanta. 00�00 MARIANNE: Du menar alltsa att du ska sitta bredvid honom medan han laser? 00�00 DAVID: Ja. 00�00 MARIANNE: Namen stackars javel! 00�00 DAVID: Ja, men du vet hur det Ar. Annars sa. Jag vill sitta dAr och titta pa att han laser, annars Ar det nan annan javel som kommer lasa det at honom. Sa ar det. Sa. 00�00 SVENSK OVERSATTNING: Soldaten borjar knulla henne langsamt. Han Ar helt tyst, hon stonar av njutning. Precis innan hon nar klimax drar soldaten sig ur och hon ger ifran sig ljud av protest. Han vAnder pa henne och fortsatter knulla henne bakifran. 00�00 MARIANNE: Ursakta. 00�00 KVINNA: Ja? 00�00 ALLAN BERGENDAHL: Mm. Wow! Vill du det har, sa vill vi det har. Vi rads varken sex eller vald. Det har ar Daniella, producent. 00�00 DAVID: Hej. David. 00�00 DANIELLA NYSTROM: Hej. Daniella Nystrom. Ah, vad fantastiskt roligt att du vill arbeta har med oss. 00�00 ALLAN BERGENDAHL: Ja. Det finns ett skrivrum en trappa upp. Ska vi ga upp och titta pa det med en gang, eller? 00�00 DANIELLA NYSTROM: Ja. 00�00 DAVID: Nej, for fan. Det kan vi kolla pa nasta gang. 00�00 ALLAN BERGENDAHL: Absolut. 00�00 DAVID: Roligt. 00�00 DANIELLA NYSTROM: Ja! 00�00 DAVID: Roligt. 00�00 DANIELLA NYSTROM: Ja. 00�00 DAVID: Roligt. 00�00 DANIELLA NYSTROM: Ja, men da ska vi se att du far mina kontaktuppgifter och sa, sa att du kan hOra av dig nAr som helst pa dygnet. 00�00 DAVID: Det var bra. 00�00 DANIELLA NYSTROM: Ja. Ja. 00�00 FANNY: Hej. 00�00 DAVID: Hej. Tjena. 00�00 MARIANNE: NA! 00�00 DAVID: Swish. Swish, swish, swish, swish. 00�00 DAVID: Tjena. 00�00 MARIANNE: Jaha, hAr kommer du trivas. 00�00 DAVID: Horrudu. 00�00 HYRESVARD: Strommen Ar av och det ska repareras i badrummet ocksa. 00�00 MARIANNE: Ja. 00�00 MARIANNE: Namen gud! 00�00 MARIANNE: Vi kan ju hjalpa dig att mala om. 00�00 DAVID: Det sager du? Ja, vilken farg da? 00�00 MARIANNE: Du, kolla har. Jattefint rum till pojkarna. 00�00 DAVID: Man ska inte bara mala allt vitt, da? 00�00 MARIANNE: Det Ar inte sa farligt att komma hit. Det gar ju sa fort nufortiden. Markus Ar ju ute och reser hela tiden. 00�00 DAVID: Mm. 00�00 MARIANNE: Stockholm Paris London Stockholm pa tva dagar. Kolla har, da. Hm? Har har du en tjusig utsikt. 00�00 DAVID: Ja, for en fluktis, kanske. 00�00 MARIANNE: Men Ar inte du en liten fluktis, da? 00�00 MARIANNE: I ljust, ljust blatt? Med fonstren oppna i sommarkvallen. 00�00 DAVID: Tycker du det? 00�00 MARIANNE: Tycker inte du? 00�00 DAVID: I ljust, ljust blatt ? 00�00 MARIANNE: Mm. 00�00 DAVID: Ja. 00�00 DAVID: Tack. 00�00 HYRESVARD: Jaha, vad tyckte ni, da? 00�00 DAVID: Jo, men vi tyckte den var jattefin. 00�00 HYRESVARD: Ja. 00�00 MARIANNE: NAr gar flyget? 00�00 DAVID: 14:25. 00�00 MARIANNE: Kan inte jag fa lasa ditt manus? 00�00 DAVID: Nej. Nej, det far du inte. 00�00 MARIANNE: Varfor inte? 00�00 DAVID: For att Jag vet inte. 00�00 MARIANNE: Du ska inte prova pa att veta, da? 00�00 DAVID: Det Ar en ganska speciell historia. 00�00 MARIANNE: Ah Men jag gillar speciella historier. 00�00 DAVID: Det gor du? 00�00 MARIANNE: Mm. Jag Ar bra pa att lAsa. 00�00 DAVID: Det Ar du? 00�00 MARIANNE: Ja, vad fan, det Ar ju mitt jobb. Jag gor ju inget annat an att lasa manus. 00�00 MARIANNE: NAmen det Ar klart ni ska komma. 00�00 DAVID: Ja. 00�00 MARIANNE: Vi flyttar ut riktigt vid skolavslutningen. 00�00 DAVID: Vi far se, vi far se. 00�00 MARIANNE: Har du allt du behOver, eller? 00�00 DAVID: Ja, jag tror det. 00�00 MARIANNE: Mm. 00�00 DAVID: Tror det. 00�00 DAVID: Halsa de andra. 00�00 MARIANNE: Mm. 00�00 DAVID: Och vi kommer jattegArna till Sandbukta i sommar. 00�00 MARIANNE: Mm. 00�00 UTROP: Linje AA 0873 till Chicago, utgang nummer tjugo. 00�00 MARKUS: HAr. 00�00 MARKUS: Det ska tydligen vara femton grader hela nasta vecka. Typiskt. 00�00 MARKUS: Var fan Ar den nu, da ? 00�00 MARKUS: Ingenting ar dar man har lagt det. Javla ungar ! 00�00 HANDSKRIVEN TEXT, VYKORT: Marianne, har kommer Lions som du sa att du ville lasa. Jag hoppas komma om ett par veckor, torsdag? Du ska bara lAsa om du har tid och lust. Halsa de andra. 00�00 MARKUS: Ja, tar den har, da. Vad var det dar? 00�00 MARIANNE: Eh Marianne. Har kommer Lions som du sa att du ville lasa. 00�00 MARKUS: Jaha. Oj. 00�00 MARIANNE: Jag hoppas komma om ett par veckor. Halsa de andra.David. Du. Har David alltid varit sa har teoretisk? 00�00 MARKUS: Han kan val vara lite filosofisk. Vada, ar det trakigt? 00�00 MARIANNE: Det skulle ju vara erotiskt. 00�00 MARKUS: Du, han Ar vAldigt lAttsarad. Sa ta inte till besserwissertonen. 00�00 MARKUS: Traffade du nansin Davids pappa? Det var en hard javel. Han tyckte att det var fjolligt att halla pa med film. David har kampat pa. Ska jag slacka? 00�00 MARIANNE: Mm. Han verkar lite oerfaren. 00�00 MARKUS: Men David har alltid varit en romantiker. Men sen sa gifte han sig med en haxa. 00�00 MARIANNE: Det gjorde du ocksa. 00�00 ISABELLE: David! 00�00 DAVID: Min van! 00�00 DAVID: Hej! 00�00 MARKUS: David! 00�00 DAVID: Hej. 00�00 MARKUS: VAlkommen till paradiset. 00�00 DAVID: Hej. Fint att se dig. 00�00 MARKUS: Jag ska bara. 00�00 DAVID: Men du. HAr. 00�00 MARKUS: NAmen! Oj, tack. Jag ska bara hitta en vas. 00�00 MARIANNE: Halla. 00�00 MARKUS: Gick resan bra? 00�00 DAVID: Hej. Vad sa du? Ja, det gick bra. 00�00 MARKUS: Ja. 00�00 MARIANNE: Ja tankte. Eh. 00�00 DAVID: Det har blir jattebra. 00�00 MARIANNE: Mm. Eh. 00�00 DAVID: Ar det Isabelle som har plockat blommor till mig? 00�00 MARIANNE: Mm. Jag har ju varit sa upptagen med att lasa ditt manus. 00�00 DAVID: Det ar sa jag har skrivit det och det ar sa jag vill ha det. 00�00 MARIANNE: Mm. 00�00 DAVID: Det ar ingen dokumentarfilm. 00�00 MARIANNE: Ja. Ja. Men en bordell? Med soldater? 00�00 DAVID: Ja. 00�00 MARIANNE: Ja, det kan val vara sexigt, men. Det maste ju kannas sant. 00�00 DAVID: Ja, men hon. hon Ar ju hans fantasi. 00�00 MARIANNE: Jaha. VAnta. 00�00 DAVID: Ah. 00�00 MARIANNE: Sonia looks to him with her cold, blue eyes. He takes off his uniform jacket. 00�00 SVENSK OVERSATTNING: Sonia ser pa honom med sina kalla, bla Ogon. Han tar av sin uniformsjacka. 00�00 MARIANNE OCH DAVID: A button falls down and lands on the floor. 00�00 SVENSK OVERSATTNING: En knapp faller och landar pa golvet. 00�00 DAVID: Jag vet vad det star. Jag vet vad det star. 00�00 MARIANNE: Vem har san fantasi? 00�00 DAVID: Jag. 00�00 MARIANNE: Du? 00�00 DAVID: Ja. 00�00 ISABELLE: David! 00�00 DAVID: Hej 00�00 ISABELLE: HAr, ta ett blad. 00�00 ISABELLE: Alskar. 00�00 DAVID: Mm. 00�00 ISABELLE: Alskar inte. 00�00 MARIANNE: Du, Alskling. Vill du springa in till pappa, for jag och David vill prata lite jobb, vet du. 00�00 DAVID: Ja, vill vi egentligen det? 00�00 MARIANNE: Ja. 00�00 DAVID: Jag sa ju att du skulle hata det. 00�00 MARIANNE: Jag hatar det absolut inte, men du maste ju tala att hora. 00�00 DAVID: Maste jag det? 00�00 MARIANNE: Du fattar vAl att jag har en poAng? 00�00 MARKUS: Marianne, din besserwisser, sluta lagg dig i. Nej. 00�00 MARIANNE: Men om du tror att kvinnor Ar pa det viset som i din berattelse, sa ar du ju antingen ointresserad eller dum. 00�00 MARKUS: Om Marianne Ar fardig med forelAsningen kanske vi kan ta en drink! 00�00 MARIANNE: Vad fan ? 00�00 DAVID: Ja tack! 00�00 MARIANNE: Hon maste ju inte vara antingen ond eller god, utan det. 00�00 DAVID: En gin tonic? Markus? Ingen citron pa mig, det vet du. 00�00 MARKUS: Ska du ha? 00�00 MARIANNE: Eh. ja. 00�00 MARKUS: God morgon. Har, min van. 00�00 DAVID: Tack. 00�00 DAVID: Har ni nagra huvudvarkstabletter? 00�00 MARKUS: Nej. Ett dopp i havet kommer hjalpa. 00�00 DAVID: Jag tror jag aker tillbaka till stan anda. Faktiskt. 00�00 MARKUS: Kan du inte vanta tills i kvall, da? Jag maste in oavsett, sa kan vi ta din bil. 00�00 DAVID: Absolut, absolut. 00�00 MARKUS: Vem vet? Efter ett dopp kanske du vill stanna kvar i alla fall. 00�00 DAVID: Mm. 00�00 ISABELLE: Se upp! Vi anfaller! 00�00 ISABELLE: Soldater! Fartyget. 00�00 MARIANNE: Alskling. Kan inte du smorja in mig pa ryggen lite? 00�00 MARKUS: Mm. 00�00 ISABELLE: Kamrater! Friheten ar nara! Ajaj, kapten! Sergeant, lamna omedelbart information till amiralen. 00�00 ISABELLE: Ajaj, kapten. Bra. Vi anfaller i skymningen. Amiral, jag lagger mig vid framre dack. 00�00 DAVID: Hm? 00�00 MARKUS: Kan inte ni ga upp och forbereda middagen? 00�00 DAVID: Mm. 00�00 DAVID: Isabelle. 00�00 ISABELLE: Mm? 00�00 DAVID: Ska vi ga upp och borja med middagen? 00�00 ISABELLE: Ja. 00�00 MARKUS: Kan du stalla in en flaska vatten i kylskapet ocksa? 00�00 DAVID: Japp. Da ska vi se. Ar du bra pa att skrubba potatis? Vi far se, och sa nan fisk dar, tror jag. 00�00 ISABELLE: Ja. ISABELLE: Framat, soldater. Vi maste anfalla fran skogen. 00�00 DAVID: Hela arm�n kommer dar marscherande bort mot stigen. 00�00 ISABELLE: Och.halt. Aj! 00�00 DAVID: Oj. Gjorde det ont? 00�00 ISABELLE: Nej, det Ar okej. Jag glomde mina sandaler. 00�00 DAVID: Oj. Jag springer och hamtar dem at dig. 00�00 ISABELLE: Okej. 00�00 DAVID: Vantar du har, min lilla soldat? 00�00 ISABELLE: Mm. Ar du ledsen? 00�00 DAVID: Men dig pa ryggen? Aldrig. 00�00 ISABELLE: Jag tankte pa det hAr med din fru och att du har skilt dig. 00�00 DAVID: Ja, men.det var bast sa. Vi foprstod inte varandra riktigt. 00�00 ISABELLE: Ar det for att du kan vara lite teoretisk? 00�00 DAVID: Ar det pappa som har sagt det? 00�00 ISABELLE: Nej, det var mamma. Blev du ledsen? 00�00 MARKUS: Tja. 00�00 MARKUS: Hall stallningarna nu, David. Ta en taxi in om du angrar dig. 00�00 ROST, SJORAPPORT: sydvAst tre, dimma. Soderarm, syd atta. Grundkallen, sydost sju. OrskAr, sydost tre. 00�00 MARIANNE: Vill du ha? 00�00 DAVID: Alltid. 00�00 ROST, SJORAPPORT: ostsydost sju. SebbskAr, sydvAst fyra, dimma. 00�00 DAVID: Tack. 00�00 ROST, SJORAPPORT: AgO, sydvAst fem. 00�00 MARIANNE: Mm. 00�00 DAVID: Mm. 00�00 MARIANNE: Hur gar det med "Susanna"? 00�00 DAVID: Du, den hAr ser ut som att den har blivit lAst en del. Va? 00�00 MARIANNE: Ja, for fan. I smyg under tAcket. 00�00 DAVID: NAr det regnade. 00�00 MARIANNE: Och i solsken. 00�00 DAVID: Susanna lag naken pa divanen bakom vikskArmen. Solen stralade i rott och gront genom glasen i de blyinfattade fnstren och man kunde hora gosskorens sproda stAmmor inifran katedralen. Servitoren var en vacker ung man. Hon kunde se att hans vita byxor stramade over hans kon. Fero bojde sig Over divanen, kysste henne och vinkade at servitoren att sAtta sig tAtt intill henne. 'Vill du kyssa min fru?, fragade han, och la servitorens hand pa Susannas". Tycker du att det hAr Ar bra? 00�00 MARIANNE: Mm. Den Ar faktiskt valdigt intressant. 00�00 DAVID: Mm. Intressant, hur da? 00�00 MARIANNE: Ja, beskrivningen av henne, Susanna. Att hon ar bade destruktiv och levande. 00�00 DAVID: Sa du tycker att jag har nanting att lara? 00�00 MARIANNE: Har inte alla det? 00�00 DAVID: KAnner du igen dig i henne? 00�00 MARIANNE: Nej. Absolut inte. Gor du? 00�00 DAVID: Nej. 00�00 MARIANNE: Nej. 00�00 DAVID: Marianne. 00�00 MARIANNE: Mm? 00�00 DAVID: Den dAr kyssen i bilen. Pa flygplatsen dAr. 00�00 MARIANNE: Mm? Vad Ar det med den? 00�00 DAVID: Jag vill be om ursAkt for den. 00�00 MARIANNE: Glom det. 00�00 DAVID: Du har inte sagt nat till Markus? 00�00 MARIANNE: Nej. Varfor skulle jag det? 00�00 DAVID: Du sag ju pa mig. 00�00 MARIANNE: Ja Jag kan vAl vara lite val empatisk ibland, kanske. 00�00 DAVID: Var det inte langtan? 00�00 MARIANNE: Eller igenkanning. 00�00 DAVID: Nej, det tror jag inte. 00�00 DAVID: Inte nAr jag ser hur lyckliga ni ar har. 00�00 MARIANNE: Mer lycklig An olycklig. 00�00 DAVID: Ja, precis. 00�00 DAVID: God natt. 00�00 DAVID: NAmen! Isabelle, har du inte gatt och lagt dig an? 00�00 ISABELLE: Jag far faktiskt vara uppe hur lAnge jag vill pa sommaren. Ska inte du ga och lagga dig, gammelgubbe? 00�00 ISABELLE: Mamma! 00�00 ISABELLE: Var ar du nanstans? 00�00 MARIANNE: Jag kommer, hjartat! 00�00 DAVID: Kara Isabelle. God morgon och farval. 00�00 DAVID: Odmjuk halsning fran din tral, som vaktar dig i natt. Nu far jag, min skatt. Ett stra till dig for att du mitt hjArta har tatt. 00�00 ISABELLE: Mamma. David har stuckit. 00�00 MARIANNE: Va? 00�00 ISABELLE: Jamen kolla vad han skrev till mig. Vad star det dAr? 00�00 MARIANNE: Som vaktar dig i natt. 00�00 ISABELLE: Nu far jag, mitt hjarta 00�00 MARIANNE: Nu far jag, min skatt. 00�00 ISABELLE: Min skatt. 00�00 ISABELLE: Ett stra till dig for att 00�00 MARIANNE: Ett stra till. mig? 00�00 ISABELLE: Mig! Okej, da. 00�00 MARIANNE: Tack. 00�00 ISABELLE: For att du mitt hjarta har fatt. 00�00 MARIANNE: Tatt. 00�00 ISABELLE: Tatt. 00�00 DAVID OCH ISABELLE: Sa krama om din skona mor, din far, min van och bror. Men mest av allt dig sjalv, prinsessan Isabelle. 00�00 ISABELLE: Blev du ledsen? 00�00 MARIANNE: Nej. 00�00 ALLAN BERGENDAHL: Allan Bergendahl. 00�00 DAVID: Allan. David hAr. 00�00 ALLAN BERGENDAHL: Hej! 00�00 DAVID: Nu ska vi gora film har, ser du. 00�00 ALLAN BERGENDAHL: Du, vi sitter lite tajt. 00�00 DAVID: Kanner du till en forfattare som heter Eli Kovacs? 00�00 ALLAN BERGENDAHL: Va.? Ja, kanske. 00�00 DAVID: Na, for nu ska du slAnga dig pa filmrAttigheterna till en bok som heter Susanna. Kan du gora det? 00�00 ALLAN BERGENDAHL: Okej. Jaha, har du nat. 00�00 DAVID: Jo. NAmen, det blir. Om du bara. Hur ser din eftermiddag ut i morgon? Sa berattar jag mer. 00�00 ALLAN BERGENDAHL: I morgon? 00�00 DAVID: Satt den bollen i rullning bara. Eli Kovacs. E, L, I, K, O, V.